lördag, april 11, 2009

Ni kanske har hört lite prat på interwebsen om vad som hänt mig, men för er som inte kollar facebook eller har regelbunden kontakt med mig över telefon kommer här ett litet kort redogörande vad som har hänt och händer.

Allt börjar förra veckan på fredagen den 3de april. Jag har lite obehag av min mage som jag avskriver som en kombination av stark mat och lite stress (katarr). Detta blir dock värre och håller sen i sig med en ihållande jobbigt känsla. Detta fortsätter till på lördag den 4de.

Det då helvetet bröt löst, jag fick intensiva smärtor i magen som jag först avskrev som nå slags förstoppning men som fick mig att fara till sjukan. Väl där klämde Bo Nilssen (eller vad han heter) på mig lite men efter att smärtan åter går till sitt tidigare lite mindre illa, så skickar han hem mig.

2 timmar senare eller vadet kan vara så kommer det tillbaka, det är väl lördag eftermiddag nu. Denna gång gör det om möjligt ondare men efter en kvart ger jag upp, jag kan inte ens tänka så jag far ner till vårdcentralen igen. Där klämmer dom på mig lite mer och ger mig morfin, detta dock inte. Efter en stund liggandes på sjukan under observation och ej avtagande smärta så bestämmer dom mig för att köra mig till Gällivare med plingplångtaxi. Denna resa var HEMSK.

Där resonerar dom att jag har fått en blindtarmsinflamation och inleder operation. Vid 18.55 slocknar jag av narkosen.

Kl 23 vaknar jag igen, smärtan borta och jag är glad det är över. Dom gjorde titthål på mig så jag fick 3 små hål i magen, klart snyggt gjort. Doktorn förklarar för mig sen dagen efter på söndagen den 4de att min tarm brustit och det fanns inte så mycke kvar att laga, så dom hade städat upp och rengjort.

Efter nån dag så börjar jag må lite bättre men då börjar dom tråkiga nyheterna komma igen. Tydligen har jag fått njursvikt av medicinen (kraftig antibiotika i dropp) och mina njurar fungerar inte (eller väldigt dåligt). Dom inser fort att dom ej kan hjälpa mig i Gällivare så dom skickar mig med taxi till luleå på Onsdagen den 8de.

På torsdagen i sunderbyn så tar dom biopsi på min högra njure, detta görs genom att man tar en lång nål genom ryggen och knipsar 1mm av min njure. Detta görs 5 gånger för att försäkra bra provmaterial. Dessa prover körs sen asap med flyget ner till Salgrenska där dom ska göra proverna. Det som suger är dock att dom har ledigt under posk och jag får inte veta svaren fören tidigast på Tisdag (14de) så jag får snällt vänta.

Efter biopsin så börjar dom ge mig kortison i dropp, för att få bort en ev. inflamation av njuren och jag får det först så i 3 dagar för att sen gå över till piller.

Nu har det gått 3 dagar (en vecka efter operation, 11 april nu), fick sista kortisonet från dropp idag så detta är första dagen på en vecka jag inte har enda nål i mig (sköööönt) men blodvärderna är dock sämre och sämre. Doktorn har dock förklarat för mig att det är som ett berg, dom kommer bli sämre innan dom blir bättre.. Njurarna rebootar liksom, får man hoppas.

Saker som märks med mig när njurarna ej fungerar är att jag är som en svamp. Jag har gått upp nästan 20 kilo (i bara vatten! jag har nästan fastat i en vecka) och mina leder och lovehandels känns helt skumma.
Jag måste hålla noga koll på intag av vatten samt spara allt pink i burkar samt ge blodprov och blodtryck varje dag men hoppet finns!

Jag kommer försöka skriva mer, men detta är iaf en början. Nu vet ni vart jag är (sunderbyn) och säkert kommer vara en tid till (jag har ett personligt mål att få komma hem på onsdag eller torsdag), men läkarna vet inte mer än mig då dom bara kan kolla mina blodvärden och vänta på biopsin precis som jag.

Men förhoppningsvis är kortison det jag behöver och att detta kommer synas i blodvärdet och urinet.. hoppas bara jag slipper få en CDK, Central dialyskateter, för jag är lite less på nålar dock vore det trevligt att börja kunna dricka vatten (för om än jag är som en svamp är jag törstig)…

Nu ska ja försöka sova, hoppas på bättre utsikter i morgon.

 

Och jag saknar er alla, specielt dig Sofie och kissen! Jag vill inte vara här… jag vill hem!

 

puss från er alla!

 

ps. ingen som vill donera en njure? Ds.

1 kommentarer:

Anonym sa...

Men stackars dig, påskledigt och allt! Jag hoppas att dina njurar rebootar. Annars finns det billiga njurar i Guatemala.

Hälsningar, annfor

Skicka en kommentar